MilkRiverUniversity.se

www.AkterKastellet.jerrylinder.se
http://www.digitaliagalleri.se/
Moffas@Spray.se
+46 0707 534 539


Bataljonen

Summan av kardemumman är konstant...

Einstein påstod att ljusets hastighet är konstant, d.v.s. den är C.
På samma gång påstod han att frekvensen gånger våglängden är C.

Men inte att hastigheten på ljuset är densamma i alla medier. I vatten eller i glas bryts strålen på grund av att mediet som ljuset går genom bromsar upp rörelsen, ty det är just frågan om en rörelse. Först på senare år har jag förstått att matematik handlar om rörelse, något som matas fram och bildar mönster.

Ser vi rörelsen rakt framifrån kan den se ut som en punkt, och sägs då utgöra den nollte dimension.

Om vi ser rörelsen uppifrån, som om vi står på en bro och ser ner på ett tåg, då kan den se ut som ett streck, och då är det en dimension. Strecket har bara utsträckning i en enda riktning.

Den tredje dimensionen är en volym. Vi kan tänka oss punkten som svällt upp och blir en ballong; eller en kub.

Men så kommer Einstein igen och talar om tiden som en fjärde dimension om den får vara med i leken och sätta sprätt på den tredje dimensionen; rummet. Han kallade den fjärde dimensionen för rumtiden. Jag kan se rumtiden, eller tidrummet som något levande som växer, en gren på ett träd t.ex.; eller hela trädet med stam och grenar.

En granplanta står två år och stampar, säger man. Det betyder att rötterna växer ut under jord så att den kan ta upp näring ur jorden. Det är mineraler trädet behöver för sin tillväxt som finns i marken; i berget. Det måste råda balans mellan rot och stam.

Varje år växer det ut ett grenvarv på en gran. Man kan på så sätt räkna ut hur gammal en stor gran är. En gran har rötter som brer ut sig horisontellt, en tall har en pålrot som går rakt ner.

Vi är uppe i fyra dimensioner nu, men det finns fler.

För att bli stark vrider sig fibrerna på en tall och en gran. Det syns tydligt på gamla träd som tappat barken. Det beror alltså på ett tryck som trädet måste stå emot. Vi kan kalla detta den femte dimensionen; tryck.

När trädet genomgår ett mognadsstadium är det dags att föröka sig och det sker på mycket olika sätt när det gäller människor och djur. Virus har dock inget eget organ för fortplantningen, virus placerar sina gener hos en värld som förökar viruset med sitt fortplantningsorgan. Nu har vi nått den sjätte dimensionen, kan vi säga. De två sista dimensionerna har jag hittat på själv, men det ser logiskt ut tycker jag; sex.

Nu till nästa dimension: cykelmissionen!

Det finns en högre mening att locka människor från storstaden ut på landet. För det första är det nyttigt att röra på sig, vi är skapta för det, men det är gott att få ett annat perspektiv på tillvaron.

I detta fall har det skett en förflyttning av människor från landet till staden under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Många företag har startats upp där och det betyder att det finns många arbetstillfällen. Men å andra sidan är det inte bra för befolkningen att bo för nära varandra. Det blir trängsel och stress, och så har vi det där med trafiken.

Jag minns när bilköerna gick ända till Pilkrog i Ytterjärna på söndagskvällarna. då gick trafiken på Storgatan ända till S:ta Ragnhilds kyrka där den tog av mot Klaffbron i en 90-graderskurva. Folk satt på stenmuren och tittade på trafiken.

Idag kan trafiken stå så gott som stilla länga stunder på E4:an, trots att man byggde en bred tvåfilig väg 1959 förbi staden. Hur länge dröjer det innan det uppstår en total infarkt?

Ok, cykeln är på väg tillbaka! Nu kan jag tänka mig att en cykelmission i Flodområde 63 skulle kunna ge många en kick in i ett nytt tillstånd. Men...

För att ge många en chans att deltaga i hembygdsmanöver i eget land, måste nog ett organ, lett av en ideell organisation vara för handen.

Att skapa servicestationer på lämpliga platser på kartan får bli en uppgift för människor som är hemma inom området. Kanske AkterKastellet kan vara det nav som allt kretsar kring, med hjälp av nätet; "www...cykelstationer.com" (ett exempel bara).