Javisst har jag hårda bröstvårtor så här dags smeker jag mig själv Jag har ljugit för mig själv var gång jag sagt jag föredragit onani före poesi Orden slumrar under huden skaver förföriskt med dubbla konsonanter

Beröringspunkterna har en mening ett mål som inte är en slutprodukt Tusen famntag inifrån årsringarna vecklar ut sina grenar njuter av stundens äkthet En riktning mot okända djup bortom samtalen och tiden för det abstrakta

Där metaforerna masserar min hud och versfötterna vandrar till radbrytningen och in igen Jag brukar föredra det men i natt snabbspolar jag min ensamhet