Allt liv börjar i mörker
likt en rörelse i historien
ett stycke obändig natur

Ett ögonblick hejdas våren
ett ögonblick vilar livet
i koltrastens pupillglans

Det har varit tyst så länge
vårens ankomst var sen
Ungar ska hinna kläckas
äta insekter
lägga på hullet
byta fjädrar
bygga bo
lära sig flyga
innan sommaren är slut

Alltid är det någon som dör
I höstas blev det HON!
Mamman, som hade fått ungarna flygfärdiga
Men inte sig själv!

Jag står ofta och tittar
på det som händer och inte händer
Inte för att bli vis eller klok
utan för att hitta lugnet