sången är en ljussång
vilken tänder färden

pumans
snöfält
leoparden

stryker det höga gräset

viker upp stigar

puman
den svarta natten
bär tvenne
glödande stjärnor
i grottkraniets
tömda labyrint

förmak
kammare

i förening



rosenrasande
rosenras
rosenfall

i kristallträdgården
syntes rosorna andas vita gnistrande
stammarna
stjälkarna
bladbärarna
var samt är diadem
valvbågar
gnistrande diamantbroar
så är det med fråge samt svarsbroar
lyssnar in i tystnadens kristallhöga

diadem
var befinner sig ett diadem



puman
den svarta natten
bär tvenne
glödande stjärnor
i grottkraniets
tömda labyrint




hon vaknar ur natten
sträcker skuggan in i solen
ruggar upp
dunen
dunskålar far drömfärder
in i sjön
själssjön
målar inre rikedom
in i händers svar

släpper benen
fötterna ned över kanten


vita duvor seglar
cirklar
hon ser rummet gry
i denna stund lever hon ej i önskan av fly
nattskruden är vit
med spetsbårder
handspunnen
handvävd
knypplad
hon ler ser dockorna dansa
i kuddängens pärlnålar

spindelmor
sitter i ett rundat hörn
väven är ansiktets skönhet
förtäljer denna dags saga
allt är väl
du kära
människoblomma
stig in i denna kropp
stig in i dagen
barfota

barfota stiger hon
in i dagen
sätter sig borstar håret med en borste
mjuk doftande träd
lägger flodens lösa trådar
reder ut
med kammen elfenbensvit
det står en skål
ett porslinsfat
på förstubron
månen skänkte droppar av gryning
fjärilvingar är händerna
vilka sköljer sömngruset in i
rosenbädden

så
möter hon denna dag
fäster mjukt
diademet
hon hörde spindelmors maning

visa ditt ansikte
alltid
rent



puman
den svarta natten
bär tvenne
glödande stjärnor
i grottkraniets
tömda labyrint



vatten
flätar bron


hålls i stjärnfingrars
styrka

folken kommer
ur skogens täta hyddblad

de bär en bår
kroppen viskade farväl

nu


svarar folken
far väl i din skönhet

vi möts
där örnarna landar

sången är en ljussång
vilken tänder färden

pumans
snöfält
leoparden

stryker det höga gräset

viker upp stigar

inget är förändrat
stigarna
av mening är

meningen
är

puman
den svarta natten
bär tvenne
glödande stjärnor
i grottkraniets
tömda labyrint

förmak
kammare

i förening

vattnet
lyfter kanoten
till färdande
helhet