Äntligen får jag njuta utav denna norrländska delikatess

som får mig att minnas när jag traskade runt på mossan

med gummistövlar och pappa som skrek: Gå inte för långt bort nu...

Ser mig själv när jag va en liten flicka , när jag blundar o minns tillbaka.

Vilka minnen man har bevarat i sitt innersta som kommer fram ur gömmorna

när man ser dessa bilder !!

Jag hade en pingla runt halsen så inte pappa skulle tappa bort mig,

för inte kan en liten flicka sitta på samma ställe hur länge som helst...

Det finns så mycket spännande att upptäcka i skogens mörka vrår,

alla dessa ljud som prasslar ur buskarna, vips så kommer en ekorre fram

o snappar åt min bulle som jag har i handen ...

- Pappa pappa , kom o se vad jag har sett...

men inte hör pappa mig, han sitter fördjupad i sitt plockande av dessa

"guldgula"

bär som kan göra en hel familj mätt länge länge utav att sälja dessa på torget.

Nu kommer pappa fram till mig med hinken o visar mig o säger : Nu åker vi hem


o fikar o njuter av dessa bär!!