Du har levt vid min sida
nu i snart två månader
att se dina prickiga trosor
på mitt streck värker

du säger att jag inte kan se dig
kanske är det så, kanske inte
du gör dig svår, ryggen fri
jag med, när allting brister

jag får mina utbrott
av längtan och uppdämd åtrå
det är som om vi lever i en sagobok
ingenting blir någonsin sant

men du måste förstå min kära
att hur många gatlopp vi än sprungit
du för dig, jag för mig
så är min kärlek för dig

absolut och alltid..

äkta...