Lyssnar på Marilyn Manson. Om och om igen. Älskade musik som räddar trasig tjej. Hoppas det funkar idag. För idag är jag riktigt riktigt fucked up. Vankar av och an. Fram och tillbaka. Gnider pannan tills den blir rödfärgad. Gråter. Andas snett. Ångest. I mitt bröst värker det. Skjut mig någon. Jag orkar inte känna. Orkar ingenting. Vill bara bli upplyft av nåt högre som viskar till mig att allt blir bra. Men allt blir inte bra. Inget blir bra nånsin. I slutändan är vi alla ensamma jävlar som letar efter nåt annat. Nåt äkta. Men inget är äkta. Vi är bara döda. Förstår ni. Ser på mina barn. Älskar så det gör ont. Men smärtan jag känner i mig nu är nåt annat. Jag är ingen. Vi är så jävla körda. Så fuckin jävla körda.