välver
ögon



in över


skogens törstande sånger


huden
huden lyssnar in i

bladens markmöte




sångernas
tysta
toner

lever i luftens andedräkt




solen
stiger upp

över bergen






solstrimma
i ögonvrå

lyfter
molnseglens


regnlängtan


skeppen
står
torra

drömmer
regn






klangerna
ljuder




ur smedjans härd



vad smida du
stjärnsmed

i denna natt




ässjan glöder


hammare
möter

städet




städerna äro blottade

brunnen äro
fylld till brädden med nektar





på berget
står
han


han med gongongen


ässjan skimrar i nattens vila



klangerna
förs vida

ur

vinden





vit
är

sanden



i den hand däri
stjärnor



rör vid
hennes hud



tänder
lågan



i hennes slumrande bröst




med fjäderpenna
tecknar hon


orden stjärnor
viskade

in i
hennes hud




hon gråter ett stilla regn

i undran





sjöhästar
betar lugn

i detta stjärnhav


hennes
undran