Tystnaden fyller mitt inre

Någonstans dold från världens brus

Finns min inre röst och ledsagare

Genom öronbedövande dån

Klirr från kristallglas

Skrikande barn

Gör hon sig påmind

Jag blir alltid lika förvånad

När jag märker hur fel mina vägar lett

Hur många varningssignaler jag inte sett

Rädslan är starkare än min inre styrka

På nätterna laddar jag kraft

För att orka ännu en dag