jag är famnen du faller i när natten är mörk, jag är hoppet när allt du tror är utdömt jag är glädjen som får det att spritta ja det finns hopp!

för vad vore livet? Med bara halt och stopp?

Jag är trött på allt det förutsägbara, det när du lever men bara! Utan drömmar tankar och driv, vad är det för liv?

en dag tar jag mig ur den sörja som mitt liv är i perioder, jag ser tillbaka till det som varit i svåra perioder, jävla nödrim vad jag hatar dig. Just nu är det det enda som finns i mig....

jag vet

att orden gäckar mig, de finns som svalor ovanför mig