Och Han är här nu
Kall och beräknande
Likgiltig inför mig och
att jag står där och darrar
nervöst och förväntansfullt
som om jag väntar på en älskares beröring
Han sveper förbi
med en doft av plötsliga minusgrader
som förstenar och försenar
Knäsvag
Vågar ej möta Hans blick,
vänder den skamset bort
för rädd för min egna svaghet
för rädd för min egna klarsynthet
Jag går ut och plockar löv
där Hans fötter har vidrört marken
De är vackra, gälla färger, skrällande färger,
sprängande sista tecken på liv
en sista revolt
Snart ska allt dö
Även jag
Allt ska falla
Även jag
Precis som varje år
så ska jag spilla mitt blod på altaret
blotta min strupe för mig
Riva ner allt jag byggt upp
Bränna alla fasader och farsartade fasoner
Jag måste dö
som alla år innan detta
Han räcker ut en kall och jordig hand
bjuder upp och bjuder in
Jag bjuder ut mig
Tackar nej och tackar ja
Dras med och dras ned
En vals i moll
Nu ska jag dö
igen