- se sanningen, säger du,
och famlar i blindo efter mig,
att ta kontroll över!

Kan aldrig någonsin, fånga
något så odelbart, men mångfaldigt
som en människas sanning.

Aldrig kan hon bli någons rättighet
att äga och nyttja till makt
och anspråk.

Dock utnyttjas hon, säljs hon
som en sköka för lägstbjudande
på torg, i kyrkor, fullmäktige,

Ja, i rättssalar, och plenisalar,
nyttjas hennes rätt, hennes dygd
att makten ta över någons själ.

- Tro på mig, skallar ropen,
viskas det, lipas i kör, TRO PÅ MIG,
medan hon trippar sakta bort -

genom hörnets mörker ut
till gränden för att skämma,
gråta ut, förgången oskulds tid.

- då ja var ja, och nej var nej -