Oanvända läppar
Snälla kan jag få slå dig?
Om jag riktar min allra vassaste knoge
Den som är vässad av ett missriktat näringsintag
Den som är riktad enligt en vass blick
Just den här självförvållat spensliga knogen vill jag föra
In där ditt ansikte varken är öga, näsa eller mun
Bli inte rädd
Jag prövar
Kontrollerar noggrant att näven letar in sig i ditt kött
Insatsen ger enkel förklaring
Blått flammar upp
Något sprack under huden
Tysta signaler
I blått
När ni ser mina handleder vika sig av ansträngningen
När du förvånat märker punkten mellan öga, näsa och mun
Låt då smärtan tala för mig
mina gärningar
Jag hoppas att de räcker.
Att begripas
En hand som sträcker efter svar
De grep mig
Samlade mina vassa knogar i sina nävar
Samlade sina svåra meningar i mitt dokument
Ansatser att begripa vad blodsmaken aldrig sade dig
För jag slog dig
Utan ett
snälla
För jag slog dig
Istället för att fråga