Jag vill se dig naken. Inte naken av vad naken innebär.
Jag vill se dig naken som i sårbarhet. I ditt enkla.
Först då är du min.
Du tog en cigarett. Jag hatade det(!) men jag brydde mig inte.
Du är ju trots allt min.
Jag plockade den motvilligt ur din hand, för jag ville ju ej förstöra
ditt jag när du befann dig i ditt enkla.

Men jag ville markera mitt revir.
Jag ville bränna, rista in , ärra din till synes vackra kropp.
Jag brände, markerade , bokstaverade , tog en steg bakåt och observerade.
Jag hade gett dig ett märkte med bokstäverna M. I. N.
Och du var nu ej längre perfekt. Du var ej längre vacker.
Men du var min!!