minnet var där och snokade

en lång tid har gått

ord ha skrivits och suddats ut

rymden i hjärtat har krympt

och smärtan har transfomerats

till en smulas storlek

till ett skav

som då och då gör sig påminnt

genom en regndroppe mot pannan

eller ett litet gny

minnet

orden

skavet

tomrummet

allting rymms inom mig

jag har gjort plats för det där i hjärtat

en smulas plats är inte så stor

inte så värst tung att bära