Skinnet som andas

 

Och när det är

som mörkast ~

håll om mig, ömt.

 

Ja, när jag fryser, längst in, 

när tanken långsam flyter,

i smärtors gömmeställen ~

släpp inte taget om mig, då. 

 

Jag står ju naken

inför dig, du läser

mig, just nu..

... skinnet som andas,

min kropp, må aldrig 

mer naken bli än ~

orden i mitt bröst.

 

Fri vers av queenia
Läst 389 gånger och applåderad av 20 personer
Publicerad 2013-11-27 14:40

Skriv ut
Spara som PDF

Bibbi Gillar. 2013-12-03

Rozsi.kovacs vilken fin dikt du skriftar 2013-12-02

Lollitta du läser mig, just nu.. ________+++++ 2013-11-30

Lars Hedlin Life it self! ;) 2013-11-28

anathema Fint! Gillar särskilt slutet, de sista raderna är fantastiska. Det är i ord man utlämnar sig. 2013-11-28

Georg Möller Katshing å badabingbadabång - fan va grymt! 2013-11-28

PPQ så bra, får rysningar 2013-11-27

ej medlem längre Berörande, vädjande......fint. 2013-11-27

Sofhia Wirström kärlek ömhet varma rader 2013-11-27

Katinka Helt fantastisk. Magi. Precis så. 2013-11-27

Ninananonia Fina ord... 2013-11-27

Maria Sundelin Ömtilighet åå hög nivå. Kramar 2013-11-27

ej medlem längre Du kan konsten att beröra och röra om med dina ord! 2013-11-27