Ja, ett skämt är jag.

Som räds och önskar

under hundra täcken bo.

En flicka som önskar

Maj och åter ekan ro.

Ja, och slippa operation

och att åter

finna hopp och tron.

När jag tecknat sakramenten

dansar jag ett svek. 

När jag arkiverat argumenten

roar jag i lek.

Som en gammal skata

som aldrig lärt sig

skämmas, ångra.

Ett skämt som

aldrig slutar prata.

Jag åter i sängen finner ro,

under hundra täcken, min tro.