Ett tomt rum

och de som alltid var större,
spenaten på en rödplastig matsalsbricka
och hur höjdhoppsribban alltid var för hög

Den kvällen då flickor blev mindre och pojkar mer,
simbassängen allt annat än grund och natten
en medvetenhet

Jag tror det var då jag blev gammal, slutade växa
och dog

Och nu
mer år än du någonsin var
och jag försöker verkligen lära mig
stå/svälja/hoppa/blunda/simma
och våga möta dagen

Men varje gång du är
blir jag åter
sexton/fjorton/tretton/tolv/nio
och åtta

då jag kräks, skakar och gråter
och

spenaten på en rödplastig matsalsbricka