"Trasig"
Och jag tänker på en tröja
Med en reva i armen eller en skjorta med lös knapp
vid kragen, som behöver sys i trådarna

"Trasig"
Och jag tänker på en vilsen bil som står i vägrenen
vid motorvägen och väntar på bogsering

"Trasig"
Och jag tänker på en tappad mobil med sprucken skärm
krossad mot marken, en klubba som gått mitt itu
Och tänker att det enda att göra, är att kanske köpa en ny

Men när du sväljer orden och pekar på dig själv...
Skrämmer det mig, att av alla orden som du kan använda,
Så säger du Att det är Du som är

"Trasig",

Och du smeker tårarna
Som rinner ner från mina kinder
Och plåstrar om mig med dina läppar
Tätt tryckta mot mina

Och plötsligt känns det som de kromosomer som jag smekt
Och byggts upp av tusen gånger om, raserar

Och jag känner silvertejpen ryckas ifrån mina fönster

Och jag blöder ännu mer
När du säger att "jag känner att du är på väg ifrån mig"
Fast det är du som skjuter dig ifrån mig

När du tror att det är det bästa att säga:
"Välj någon annan som kan göra dig lycklig"

Och jag gråter för du är den enda
Som vet hur hel du gör mig
Och jag fortsätter gråta...

För när inte ens kraften i mitt hjärta
När inte ens min kärlek kan hela dig

Då är det jag som är trasig,

Inte Du