som snöflingor
runt min hals

jag dansar i skenet
av tomrummet

de sista stjärnorna
sveper förbi

vad underbart
allt nytt är!



hotbilden är vag
jag är svag

men finner källor
ständigt

ett steg
för mänskligheten

min måne
dundrar i snön

jag är röd
en sten

mjuk
rubin



får lätta
flyga

fälten svarar
med lätthet

sjunger
corpsebridemelodin

den som för mitt sinne
till en värld

attraktiv
även för det

vi saknar
minns


värmda
avtraumatiserade

nyvävda
sticklingar

tovade
ulltofsar

röda
med ögon

av glas