Då jag nu skriver dessa ord, jag använder mig av mitt innersta mod...
Tittar ut för att samla mina tankar,då detta brev jag nu sitter och granskar...

Ett brev som beskriver en tid att längta,
en tid med sorg och att vänta...

Att gång på gång, vänta på att få höra kärlekens vackra sång...

Tiden gick och min rygg jag fick vända,
för att våga för att allt det dåliga inte skulle till att hända...

En skugga av år som bara gav mig djupare sår...

Ord som bara mer och mer sänkte mitt mod...
En tid jag inte förstår, att jag inte vågade visa eller fälla en tår...

Än idag ligger mitt brev kvar,
Med undran hur det igentligen var...

Att vi aldrig hann,
innan flickan vart rädd och försvann...

En del av mej...


(Axplock ur Själens Tankar)

Mina texter får inte användas utan mitt medgivande