Stum som ett tillslaget barn stirrar jag på dig
med häpnad, förtjusning och panik i blicken.
Jag trodde aldrig att du skulle komma till mig
efter alla mina rop på dig.
Sista utvägen och det var du.
Som en gammal vän tar jag din hand,
- den ljuvligaste skatten jag skådat.
Fyllt med mörker, mysterium och välsignelse.
Ett inferno sprider sig över mina kinder
blandat med tårar av lättnad.
Jag kastar mig mot dina öppna armar,
dörren till befrielse jag väntat på i så många år,
- ramlar.
Jag vaknar och inser att allt var en dröm.
En förbjuden dröm, min dröm.
En önskan som aldrig kommer uppfyllas.
Inte nu, inte på sjuttio år.