Ryggradens trötthet
stå upp för sitt kall
tänja på gränser

kan inte skydda sig
leva i lögnen
och
falla pladask
över sig själv

dom som gav upp
de uppgivna

de utbrändas aska
som
efter vulkanens utbrott

hitta tillbaka
till den gröna
mjuka mossan

till de gula rapsfältens
överdådighet

himmel öppnar sig
blå
till vidöppen dag

gripa efter blåsbälgen
blåsa liv
i glöden som fortfarande
pyr

frestelsen
i att återvända
för att
brinna igen