till minne av Giulia Farnese

   1

            jag visste inte var jag skulle bo         februari         
mina fötter ömmar                 
vid den mäktiga Okeanos där många lyckligt leende
         fotar sig ihop där fotade jag mig själv
en ung kvinna drog efter andan
            när hon såg tårarna i mina ögon
ensamheten kännbar överallt
         inte minst på livliga krogar
såg en Apollo
            en ynglings kropp med feminint ansikte
såg också Sanningens mun på ett körkort
         vykort menar jag
kastade ett mynt framlänges i Fontana di Trevi 
            en gammal man med lite vresigt utseende
en Dionysos som kommer hem
         helt utpumpad efter sina vandringar


   2

Främmande Keats Shelley Memorial House 
            23 februari Keats dödsdag
hon som vaktar biblioteket från en hörnstol
         har en iPad för ansiktet
jag fattar inte till en början att hon filmar mig
ägarens önskan hennes jobb
hon filmar den ende besökaren
            mina långsamma rörelser i biblioteket
böckerna väcker inte samma intresse 
som Keats smala livsmask under en glasskiva
hon bakom disken i presentaffären 
         visar mig ett liknande intresse
sen suckar hon otåligt i brist på kurtis
            omgiven av tråkiga souvenirer

   3

Jag går ifrån min iPhone vid Colosseum 
ivrig att komma iväg till Cimitero acattolico di Roma  
ett ungt kärlekspar som sakta närmar sig där
         skrattar tillsammans åt ett skämt
            på andra sidan graven  
jag hittar min iPhone i ett ryggsäcksfack
         där jag redan känt  


   4

På Ponte Sant'Angelo sätter jag mig  
   för att se var jag är
jag har räknat broarna längs Via
Longotiverne för att hitta till krogen 
   döpt efter en pjäs av Picasso
väger tungt att ha ätit där  
tyngre än att ha sett Petersplatsen
    en uppsluppen busslast irländska gymnasietjejer rör
sig över bron från kastellet i
Vatikanstaten förbi Berninis änglaskulpturer in mot
   stan var det fler än så 
Rodrigo Borgia hade ihop det med 
i slutet av en smal gränd
   hittar jag Il desiderio preso per
la coda jag rycker i dörrvredet
en kort gladlynt kvinna tittar ut
   de öppnar först klockan 19 jag
har inte ätit sedan frukost men
tänker inte äta nån annanstans det
   är februari på ett fik utomhus 
i mörkret som föll läser spöket
av Pietro Aretino högt ur en
   vällustig svanssonett för sitt kopplade husdjur
Clemens VII min iPhone ringde i 
Peterskyrkan en civilklädd man med vänliga
   ögon undrade om jag ville bevista
gudstjänsten ett 30-tal bord siciliansk pasta
med ansjovis ingen fet mat här
   jag längtar efter en fest men 
får nöja mig med Layla den 
korta gladlynta krogvärdinnan höjer volymen för 
   Eric Clapton ger mig ett nyfiket
ögonkast där jag bläddrar bland mina 
minnen ett tyskt par kommer in
   hello jag ber om en whisky
efter glaset med vin jag vet  
inte vart jag ska efter detta  
   fyra män i kilt passerar ett
äldre kärlekspar som drömmande undrar om 
vägen till Il desiderio de går 
   i rätt riktning själv har jag
lång väg hem på ömmande fotsulor   

   5

På tåget till Bomarzo nu andra klass icke-rökare
en pappa med brokig stickad tröja skägg dreads  
         på väg till Florens med samma tåg blå himmel
jag sitter längst bak med ryggen åt mitt mål vattenflaska
            kamera biljett blå jacka ryggsäck
mina höfter gör inte lika ont idag
fötterna ömmar inte än
en liten kvinna springer över spåren för att hinna med
         __________
en timma med tåg från Rom
men inga bussar anknyter från Attigliano till Bomarzo
vill jag ha en bil får jag beställa en från Orte
         som ligger en bra bit härifrån
den unga bakom disken gör ett hjärta av grädden i min
            cappuccino säger love

   
   6

Ett par timmar tar det mig att fotvandra 7 kilometer
förbi ännu vintriga vingårdar uppför kullarna
en enda klockklang från Bomarzo
         __________
jag fortsätter förbi bergsbyns bebyggelse
         direkt till den gåtfulla trädgården
            nedanför palazzo ducale
lycklig försöker nordbon fota en gul fjäril fladdrande iväg
         som Psyche själv välkomnande
            längs grusgången i sacro bosco  
stadsbor sätter sig lättade på en mur i solen
en äldre allvarlig vakt i civila kläder
         som precis sagt till en grupp unga japaner
            säger till mig också
att där får jag inte sitta 
muren en del av ett konstverk
men jag har nått min resas mål 
"MDLII" på en panherm
det var hit jag skulle
till en renässansdikt av skulpturer
ingen hemlig dikt skriven i sten
men en diktanläggning i skymundan
nymfer i ett nymfeums murade vägg
         tillsammans med panansikten
jag går sakta förbi en mossklädd avsats
            där trädgårdsarbetare på knä i februari
rengör stenhuvuden från jord
         putsar horai rena från mossa
på en plats som skapt för förälskade motsatspar
jag lockas inte av tanken
            att vara min livsresas enda sällskap
även om det kanske stämmer
att envar är en vandrande ande
         som är sitt eget ofrånkomliga resmål
en turordning är gjord men ingen väg är den rätta
min vandrande ande
            speglar sig i den bristande symmetrin här
paradigma di una rivoluzione denna heliga skog
ingen kärleksförklaring men en världsåskådning
ingen modern psalm för religiösa ateister
men ett medvetet försök
         att undandra sig maktens ordning
vad betyder det för en dikt
            vad betydde det för den som högg i sten
en naturordning var gjord / ingen väg den rätta
ett kraftigt argument för naturkrafter den skulptur
         som heter casa pendente (lutande hus)
när jag lämnar parken går ett kärlekspar in
jag känner ingen hunger ingen trötthet
            men äter nötter dricker vatten
en Bocca della Verità
         nyttjad som spådomsautomat i entrén    
   
   7

Tillbaka längs vinterkala olivlundar  
Mugnana på håll också byggd på ett berg
            den närmaste lilla staden  
antagligen red Vicino Orsini just denna väg många gånger
jag gör sönder små spindlars osynliga trådar  
         längs broarna på tillbakavägen
bestämmer mig för att le brett mot alla mötande
            bilförare som sniker förbi i hög fart
om 20 minuter går tåget tillbaka till Roma Termini
         från Attigliano 7 kilometer från Bomarzo
köper ännu en cappuccino av den unga trevligt hjälpsamma
            kvinnan på tågstationens kafé
äter lite mer nötter          arrivederci

 
   8

Fryser i Rom på kvällen kan bara gå långsamt
         beställer rött vin på närmste krog
            en spagetti carbonara med bacon & ägg
en kinesisk tjej ler stort mot mig
         hon försöker fylla munnen med spagetti utan pinnar
det är fredag i Rom
            jag tittar lite extra på henne ler tillbaka
den argsinta unga italienskan på tåget  
         hade spermafläckar på sin ljusbruna tygkappa
små fötter i vackra högklackade svindyra läderskor
            med breda läderspännen mörkt brunt hår
hennes pappa ville inte hämta henne vid stationen
jag förlorade henne ur sikte på perrongen 
         bland tiggare ficktjuvar
en brandbil skulle aldrig komma in i gränderna
            utan att skrapa sidorna

   9 

                    I mitt forntida inre 
         alla dessa bevarade lämningar
sinnliga filosofer & poeter samtalar halvnaket i rännstenen
Propertius läste jag & Catullus
min hunger handlar om avskildhet i detta myller av
levande som påminner om döda

jag frågar en besökande nunna om vägen
            till ett litet kärleksnäste 
         med det inställsamma namnet Flower Garden Hotel
en man som utstrålar hårdhet passerar den andliges bord
en bekvämt hållen konstnärlighet den polerade bil som 
            sakta rullar ut genom en automatiskt öppnad grind  
         i den höga mur som omger idyllen Villa Massimo
Monumento Nazionale a Vittorio Emanuele II 
           en grotesk tomhet som överdådigt slår emot en

en vandrande Apollonskulptur
         med tilldragande feminint ansikte
     förvandlas sakta till en skumögd Dionysos
            med kol & artros på Museo della Vita
okända bildhuggares varsamma arbeten
en älskvärd hermafrodit med bortvänt ansikte ligger här
         naken för fnittriga småskoleklasser
döda som påminner om levande