När allt kommer omkring. Att sova en hel natt. Gå omkring på dagarna, kanske springa en smula, veva med armarna, ropa instruktioner, så sitta still och tanka, äta, tugga, stoppa ner näring - för all del, i förekommande fall stående eller i farten - och det är normalt men ändå... märkligt.
Så detta sovande. Igen. Regelbundet.
Tiden går och det är till huvudbry att så många böcker och tankar hinns med under oket av att utföra plikten. Filosofier, upprättelser, försvarstal, ismer och ritade krumelurer, konstverk och stayetter för att inte tala om Vasalopp och runt sjöar cykla. Alla dessa timmar med det hederliga; jajamen, så har vi gjort i alla år och det lärde jag mig när vi växte upp att arbete kommer först och därefter nöjen, gärna lite övertid och en extra hand på helgen då stugor skall byggas och garage gjutas och brunnar borras och båten tjäras, bilen poleras och huset målas och... och så sömnen då. Sova sova. Sova.
Där i detta, tanken, boken.