Som nyväckta tecken
å fulla i fasen
yrvaket stå de
i den snöiga oasen
karska å morska de poppar
ur snö och tö… snödroppar.

Ja med hokus, pokus
nu komma en å annan krokus
och bland gräsets gröna strå
där synes väl då… snart sig vippa
vår underbart blåa sippa.

Då upp ur myllan vilja
blad av gulkrönt lilja
ur dvalan skall allt nu väckas
små halsar spröda… skall sig sträckas.
Men… var är svalan… och dess skri
som högt för sin talan… om vårens EUFORI????

NEJ,NEJ, EJ…är vår längtan helt förbi!!

Nu moderjorden står som brud
med storslagen fest och gästabud
oss alla vill hon bjuda
LYSS till fågelsång, LYSS till kling å klang som ljuda.

NU vintern sprängt sitt pansar
NU är tid att binda kransar
NU är tid att sjunga sånger
FLY BORT sorgmod
FLY BORT vemod och ånger
FÖR NU ÄR VÅREN KOMMEN

GURRA