Jag erkänner att jag ljög

mesta delen av tiden

jag var aldrig erfaren

jag var aldrig vuxen

och jag hade inga syskon

det var bara längtan

efter lyckan i en familj

Och jag hade aldrig varit med någon annan

mer än min fars kyssar

då han stack sin tunga långt in i mig

(jag har förträngt det så länge nu

att bara bilder av en dröm finns kvar

tänk om det inte är sant)

men han lärde mig i alla fall

hur saliv smakar

Jag var fortfarande okysst när jag var femton

jag var fortfarande barn

när jag drack mig redlös i nian

och hånglade med alla killarna i klassen

och jag var glad

över att få det överstökat

Jag var fortfarande ensam

när jag var arton

och jag grät mig fortfarande till sömns

när jag flyttade hemifrån

och jag ljög den där gången

jag berättade att jag trivdes

men okända män i min säng

Jag var aldrig bättre än någon annan

inte värre heller

jag var bara barn

när jag slog huvudet i väggen första gången

och jag var bara ensam

när jag slog min far med skohornet

den där dagen då han lämnade oss

Jag var bara olyckligt kär i killen i klassen

när jag började dricka

för att bli populär

och jag minns fortfarande den där natten

det är sant

att vi kysstes

men jag berättade aldrig

att jag bara var en bricka i hans spel

Och jag var olycklig

när mamma grät sig själv till sömns

och jag var bara elva

första gången jag bad

för hennes skull