Floden breder ut sig
Väntan är snart över
Snart ska jag skjutas upp ur dess djup
Men inte ännu

Nu känner jag kalla vattendroppar pärla sig på min hud
Kylan är förlamande och trygg
Jag känner kylan, vi blir ett allt oftare

Långsamt får mina darrande fötter kraft att stå
Långsamt reser jag mig igen
De speglande reflektionerna dansar över ytan
över mig
Den sista sucken lämnar mina läppar
Jag sträcker upp mina armar mot himlen
och välkomnar mig själv