Ibland har tillvaron egna knep. Ibland har den bara en plattform. Det är då man börjar prata om vädret. (hemska tanke, när man knappt uppfattar det som något påverkande)

Ibland har tillvaron oväder. Det är då man börjar o-prata. Om nonsens. 
Ibland skickar man sånt som svar på artiga frågor.
Det är då man kan kalla sig less, och tillverkar tillhäror istället. När det jäklas så naturligtvis frånhäror, alltså mer tilldäror. 

Värst är det när det gäller härdäror som blir därhäror. Snacka om fråntillor. Det är då man får bara en plattform att förhålla sig till. När det behövs två, sa Gemini.

*

allt bra

*

två ord och jag kämpade två timmar för att ge ett svar
det är jag

det är jobbigt men det är kul
det är din fråga

allt bra

och jag tänker
vänder vrider pretatiösnormerna aviga dubbla omgångar

man måste svara säger socialkravet
måste man säger ifrågasättaren
man måste säger nån långt där borta svävande allt tunnare och tunnare för att till slut upplösas i sin egen ramsnara

spiken på huvet och
den som slår får en klatch i skrevet för brevet
av vem som helst som ogillar normer

jag måste inte
jag vill svara
för att

du hjälper mig att hitta mig själv ner i kolroten av glöden
döden gör sig påmind
vadå allt bra

vadå allt bra

hur ska jag bedöma det som jag är mitt inuti
utan att veta vad som är utanför
för jag vet inte

ett bra behöver ett dåligt
inte är det dåligt där ute
kan jag må bra då

ja jag kan
men inte för att det är bra därute
må bra med allt behöver ett litet något som inte är bra

och jag söker
jag söker svaret
bra-motsatsen
b-punkten som gör att jag kan uppleva mitt allt bra

inser att allt bra aldrig kan existera
utan att jag hittar något dåligt

jag hittar inget dåligt
hittar bara värderingar som slår ut varandra så fort jag ser dem
bra blir lagom
dåligt blir lagom och allt blir lagom

bäst
hur hitta ett bra allt när allt är bäst
för att både bra och dåligt finns

hur hitta andra hörnet i enhörnsrum
droppformat och alltid i fall
och så fort jag stannar upp och betraktar så blir rummet runt

det är väl bra
runda rum är lättstädade
men var är det dåliga då

beslutar mig att svara
med något annat, än med känslors öga, kan jag inte betrakta mitt allt
där finns allt

där finns bäst
så bra det bara kan bli
inklusive allt dåligt

ja bäst

eller sänder jag alternativsvaret

jo tack allt bra
och bekräftar återigen en norm jag har
ingen aning om

jo tack allt bra
själv då
sen önskar jag inga svar på det jag sänt

och jag tänker i två timmar till

varför frågar folk om allt-et
är det meningen att allt är bra så är väl tillvaron ganska onödig
speciellt att prata om den

går det ens

snacka om samkväm i ankdammen

om allt någonsin blir bra så har jag ingen b-punkt att jämföra med och då tappar jag värderingsförmågan
jag önskar aldrig
att allt
ska vara på

ett
sätt

för det kommer aldrig att slå in förrän ett till sätt finns
och då finns det inget allt bra

kan alltså inte bedöma något sådant
än mindre svara okända på frågan

allt är si eller så men alltid både si och så

så man kan väl säga sisådär
och peka långt ut mot horisonten och hoppas att dom undersöker saken själva

här är det förstås sisåhär med allt
alldeles bäst 
i jämförelse med det som varit

bra

hur är det med allt själv?
(enklare att fråga men svårare att få svar på)

allt bra

jag är glad om jag får ett bra till svar
och jag ska fråga dig

i jämförelse med vad

frågar:

i jämförelse med en fråndäro

*

avsluta med fyrkant

*