Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hopp



Herregud. Herregud. Som ett mantra i hennes dunkande huvud. Ögonen som två grusvägar.
Mörker.
Hårt , kallt under henne. Har hon öppnat ögonen? Hon för sin kalla hand uppåt, känner runt ögonlocken.

Nu känner hon stanken, en stank av rutten fisk eller något annat..
Var är hon? Reser mödosamt sin motvilliga kropp. Hon ser bättre nu - ett soprum!
Ut! Hon måste... känner utefter kalla betongväggar - ett handtag!

Det starka dagsljuset slår smärtsamt emot henne. Ett djupt andetag- frisk luft!
Lika smärtsamt den tydliga insikten om alla felval i livet- sprit, droger.
Nej,hon vill inte mer!
Hon vänder ansiktet mot solen...




Prosa (100-ordare) av björk VIP
Läst 159 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2014-04-11 12:20



Bookmark and Share


  Ingrid Trolle
sorglig,
men ett
klart uppvaknande
2014-04-24
  > Nästa text
< Föregående

björk
björk VIP