Men se go´ dag broder Bergqvist.

Kom in, slå dig ner.

Låt oss språka tillsammans

om livet vi ser.

Genom fönstret till vårt ölcafé.

Förundras och menande le.

Låt oss betrakta hur mänskorna stressar.

Allt medan bror min och jag tittar på.

Låt oss begrunda hur dom som bestämmer.

Tycker att hjulen skall snurra just så.

Tycker att hjulen skall snurra just så.

Å se där käre bror

på han i kostym.

En ungtupp i tiden med

fjädrar och plym.

En streber som klättrar på lik.

Ja säg är han inte unik.

Men det finns större hajar i dammen.

Än fjuniga yuppies som just lärt sig slå.

Med hårdare fenor och vassare tänder.

Snart nog han finner sig klättrad uppå.

Snart nog han finner sig klättrad uppå.

Å där stapplar Herr Sanning

i bukfylld korsett.

Kryssar försiktigt runt

grunden så nätt.

Och hoppas att ingen skall se.

Hur fet han egentligen e.

För han vet ju bäst hur saker skall skötas.

Bara han slipper allt ansvar därför.

Att sälja sin mor för makt är helt lego.

Hoppas sen bara att kärringen dör.

Hoppas nu bara att kärringen dör.

Å lyckliga Sara med

djupt dekolletage.

Trippar förbi emot

angett garage.

För att åka i bil med en vän.

Å så trippa tillbaka igen.

För Sara är eldig å sprudlande grann.

För 500 kalla hon håller dig varm.

Hon ler under akten och nämner dig man.

Men slutar sen dan med en nål i sin arm.

Men slutar sen dan med en nål i sin arm.

Ja se där käre bror

vår tid är ur led.

Du blandar en halv

och rör runt med en sked.

Och svarar: - jag vet,

med ett grin:

– De e bäst å va full som ett svin.

Men själv ser jag hellre

mer nyktert på saken.

På mitt stora ego och

andras jag ser.

För oftast man finner att

Kejsarn är naken.

Så för en mer anständig ordning jag ber.

Ja för en mer anständig ordning jag ber.

Gunnar Asp