DE ADERTONS SKÅL
- Såsom en elegi till vår Svenska Akademi -

I fina salongen bak gödselstaden
krackelerar och rämnar den vackra fasaden
Uti nåt rum här i staden nånstans
kokar herrar och damer en unken essens
Men, ropar Ni; -Vi har snille och smak!
Fast jag replikerar; -Äh, kyss mig därbak

Men vi har god lärdom samt fina manér
och lite von oben vi lojt tittar ner
Det ni kallar plumphet och grovt övertramp
är i själva verket en hjärnornas kamp
Dessutom, som sagt, har vi snille och smak!
Men jag svarar på nytt; -Äh, kyss mig därbak

Fast vi gör mycket viktigt i akademin
vi förvarar vårt tuggsnus i gyllene skrin
Och i bakrus från klubben ifrån förrgår kväll
Vi stolt lottar priset från farbror Nobel
Viktiga värv tarvar snille och smak!
-Äh, kom nu igen och kyss mig därbak

De adertons plikter, en börda så tung
Från Herr Engdahls obskyrer till ett bloss från fru Lugn
Det bästa nog vore att kung Karl med emfas
ändade farsen och Erat kalas
Men hur skall det då gå med båd' snille och smak?
-Det gör jag stor sak i - och kyss mig därbak

Så jag lyfter från stolen min slitna pokal
och bringar en skål för Er usla moral
Men valsa Ni på i Er hisnande dans
Ja, skål på Er alla, för slapp dekadens

Dock, enligt oss andra, saknas snille och smak!

-Fast det båtar väl föga, så kyss oss därbak!

Gunnar Asp