Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Solitär

ovanför frosten
skymtas tre olika sorters trädkronor
sönderriven i femtusentrehundratjugosju bitar
ligger jag utspridd på marken
för undertecknad att bevattna
människor levandes efter mig
tillåts vila och älska i dom buskage
jag sedermera blev
fruktbara remsor av liv
blev något sammanhållande
något fungerande
en värdighet
jag blygsamt försakade




Prosa av Carl R. Westerling
Läst 288 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2014-05-12 23:22



Bookmark and Share


  Lena Själsöga Keijser
kan ej skänka dig orden varför
det är bara så att jag tycker om denna
2014-05-19

  angela Täubert fd Jansson VIP
Sinnet stannar vid, varför just femtusentrehundratjugosju bitar?
2014-05-19

  Alicia Stenfors
Vackert men uppgivet.
2014-05-15

  anits VIP
Så fint skaldat.
2014-05-13

    ej medlem längre
Så vacker text...allt ett evigt kretslopp...besjälat
2014-05-13
  > Nästa text
< Föregående

Carl R. Westerling
Carl R. Westerling