du lärde mig att dra halsbloss
och jag ville så gärna
få lite lungcancer med dig



men jag tog trappan upp
och du tog hissen ner
i mina drömmar
springer vi om varandra
och mina händer är så hala
när du glider ifrån mig




så tack för hjärtesorgen
andnöden
krossade drömmar
de tunga stegen mot asfalten
jag vet det låter klyschigt
men det gjorde mig
starkare

eller i alla fall smartare













nej
jag vill inte
cementera mina åsikter
de är inte skrivna i sten
därför frågar jag alla jag möter
är det du som ska
lära mig nya saker
visa mig nya perspektiv
skaka om min värld
litegrann

är det du?









kan du kyssa
min trycksvärta
mina ord
kan du
älska mig

och

jag
kan
knappt
andas







så skriver vi våra namn
för att bevisa vår existens
i fönsterimman
i askan
för snart ska vi
av jord åter vara





















jag vill bara att
vartenda ord
ska vara en post it
i ditt minne