Legenden om världen, som i min ungdom mina öron nådde.
Berättar om den fagraste syn vid livet början, vid dess första soluppgång.
Vid blott den åsyn skola hjärta brinna, oss vyer om finaste skönhet oss lära.

Jag skådade denna prakt i unga år, fick höra att detta var skönhet i all sin prakt, den renaste skönhet, ögon kan skåda.
Åldrar efter jag levde i denna tro, att det fagraste för ögon i livet var skådat.

Ack så fel jag tolkade mitt hjärta, ack så fel berättelse för mina öron om skönhet var.
Med åldern stiga på min rygg, med solen i all sin prakt från himlen skina ner.
Vid denna stund skådade jag jag de, de vackraste mina ögon kan se.
i denna dag såg jag dig, fagrare än livets första soluppgång.