satte ribban högt för att kunna nå den nåndag
tro mig ingen här har kört så lågt limbo som jag
säg hur lågt kan du gå, på vägen ner i spagat?
jag säger så kan det gå, ett bloss, ett andetag, jag

ramlade ner, tog mig upp på egna ben
första andra tredje gången resten blev som det blev

Jag definierar dagen som en tidlös högtid
ensam e man kvar när alla andra drar i förtid

syrran flytta långt, två bröder åkte in
två flyttar till norge för de e där pengarna finns

säg vad har jag kvar o hämta här?
lever för o minnas vem jag var, vem jag är

i gränder där det händer där turen aldrig lär vända
men tar en dag i sänder bland bränder där vi hör hemma

bor kvar i samma trapp, samma hem , samma hus
rekord många år på gårn' tre gånger sju