Hon stod i hörnet

mitt emellan allt

vad livet rymmer

Hon ropade med kropp och blod

ord sprungna ur väl kända brunnar

och från hemliga skrymslen och vrår

om förlorade mynt, deg som jäser 

och levande vatten

Med utsträckta armar

inbjöd hon oss alla

"Kom, ät mitt bröd

Jag har blandat vinet

och dukat bordet."

I spåren av hennes steg

sprang barn

bland liljor och sparvar

Sofia är hennes namn