släpp aldrig taget
släpp aldrig min hand

jag kände din hud
du doftade vanilj

ömma kyssar lekte
våra blickar möttes

släpp aldrig taget
släpp aldrig min hand

med tunghet gav du dig iväg
jag vägrade släppa

farväl var ordet
jag inte kunde säga själv

jag skulle vänta
en hel tidrymd för dig

men varför släppte du taget?
varför släppte du min hand?

i en ström av droppar
satt jag vid din grind

du var borta
jag älskade i ensamhet

du hade gjort kärleken
nästintill odödlig

passionen var hetare
än allt jag vetat innan

du och jag
var bara ämnade att bli

solen lyste på mitt ansikte
en dag skulle du återvända

tills den dagen var
lever jag på minnena av vi