”PAPPA är liten”         den lille skuttar glatt
           ”alla är små”
choros                                 ögat överlägset klärvoajans
                                                          örat överlägset telepati
   besatt den slemmiga vinbergssnäcka som lever
   som lever med ett sprucket snäckhus på gatan
   en änka drömmer om sin avlidne man
   slidans slemhinnor uttorkade
   Yogin en bekymmerslöst lekande säl
   döden & kärleken         ekiperas / repeteras
choros                                              Xenakis musik hörs
                                                      övergå i aulos & kithara
   ärlighet kan vara pinsammare än nakenhet
  välstånd kan övergå i misär
  från extremiteter går den unga menaden
            över till exkrement
  Under natten uppsöker jag en älskarinna av sten & gråter
   ”går du nu?” undrade dvärgsilkesapan runt mitt pekfinger 
choros                               tigandets mur visar sig 
                                                        en med öppna ögon död
                    harunge lagd i familjegriftens bädd av grus
   den lille ritar med svart tusch en orm som biter Pappa
choros                               rökarens strupe rosslar 
                                                          en gammal xenakisflöjt