"Jag ville inte slå,
men när hon log sådär,
slog det liksom slint,
och nu sitter jag här."
"Du förklarar så bra.
Vad duktig du är.
Gå nu hem,
och säg att du är kär."
Så kom du tillbaka.
Stärkt av terapi.
"Jag slog för att jag måste.
Du blir aldrig fri."
Jag ringde terapeuten.
"Han kallar mig för hora??"
"Hmm, så intressant.
Det är inget att förstora. "
Till och med då,
när jag var som mest svag,
kunde jag markera;
"Jag ska anmäla dig en dag. "

Nu är det gjort...