Det är någonting på natten, när bröstkorgen lyfts och själen försvinner. Då kommer ylande vargar utanför mitt fönster och jag ser dig alltid stå där bredvid, hånler och skrattar om vartannat. Bara tanken på dig ger mig rysningar, jag blir liten och gråter...

Jag vill att du ska dö, försvinna på nätterna. För du gjorde mig så illa. Jag vill glömma, förlåta och till och med hålla om dig lite grann. Men jag är fortfarande i chock, så försvinn från mitt inre, håll dig långt borta, rör inte vid mig igen!

Du är ondskan själv, lekte med mitt hjärta och själ, för att sen ta fram kniven!

Försvinn från mitt inre, du är inte värd att få mina tankar, även om det är i sömnen!