Stäver på måfå

runt kryper,

finner ej ro

att till orden sig hopa.

Snirklande, sprudlande

hastiga krumsprång -

ej räcker för mening

att välsignelse nå.

Mullrande höres, 

ett dån, en här -

av ord så lustiga

springandes hitåt.

Vad vill ni?

Vad bär ni,

för budskap

i natten?

Tjutande, de dansar

sig in i rummen,

där svärtan för

längesedan ljusnat.

Flöjten, fagotten -

tar plats med

toner av glädje

för nattens ro.

... och sinnet nu somnar

i känslan så skön,

att orden de dansar

i hjärtat så skönt.