Det spelar ingen roll
Vart jag är
Känner mig så utsatt
I ett hav av människor
Så liten och kvävd
Uttittad och bedömd
Andas ut gör jag
När jag i mitt rum är
Alldeles själv
Men ensamheten och tankarna
Äter upp mig inifrån
Obehaget klättrar inom mig
Vill stanna här
Men samtidigt fara långt bort
Men vart jag än är
Tappar jag mig själv