världen är uppochner och vi går på himlavalvet
våra fötter lämnar ringar på en stjärnströdd himmelsyta
och trädtopparna kittlar våra hjässor

solen värmer våra fotsulor när vi ser hur skuggorna blir kortare och kortare
vi når inte längre äpplena på marken

världen snurrar och våra sinnen förblindar oss
men trots det fortsätter vi vandra