Den gamle mannen i äldreboendet som outtröttligt ropar

Rör vid mej

Han grabbar tag
om händer
där han når

smeker armar

lutar huvudet
mot axlar

outtröttligt hejdar han
den som passerar

"Rör vid mej" säjer hans hand,
hans hud


Det är så långt till den

kärleken

den står så långt bort


"Rör vid mej"

ropar han

Fri vers av bittemi
Läst 711 gånger och applåderad av 45 personer
Utvald text
Publicerad 2014-09-17 08:13

Skriv ut
Spara som PDF

ej medlem längre å sorgligt och vackert!!! 2016-03-07

Iante Fantastiskt skrivet! 2014-10-05

Bibbi Grattis till "UTVALDA TEXTER"! 2014-10-02

aol Bara så berörande skaldat vännen, 2014-10-02

AgnesP Precis som det är. Sorgligt nog. 2014-09-23

Processor Fint 2014-09-23

Bibbi Grattis till placeringen! 2014-09-23

ej medlem längre Att bli gammal och sättas i ett rum som man blir så ensam så 2014-09-23

Lizzarde Usch ja, vackert uppmärksammat. 2014-09-23

Lärling Berörande. 2014-09-23

ULJO Srarkt skrivet med stänk av melankoli 2014-09-23

ResenärGenomLivet Mycket berörande... 2014-09-18

Lars Hedlin Stark i känsla som berör! 2014-09-18

Lehva Smärtsamt och vemodigt. Så bra skrivet. 2014-09-17

Elisabeth Nilsson Gripande dikt som kramar om hjärtat! Så många äldre som saknar just närhet. Men tiden saknas. 2014-09-17

Angel of love Viktig och berörande text. Igenkännande. 2014-09-17

Bibbi Starkt. 2014-09-17

ej medlem längre Stark och berörande text. 2014-09-17

Anya Gripande om avsaknad av närhet... 2014-09-17