Kom Mörker och snö och kyla

Svep in mig i din tystnad

dölj mig

låt mig leva avskild

dold

i din vila.

Kom kärlek

Du som ropar ur mörkret

du som blandar dig med tystnaden i min själ

Fyll mig med det ljus

som visar vägen

led mig på den sista vandringen

genom öknar

över höga berg

snubblande på vassa stenkanter

med uppskurna knän på nakna fötter

Och jag ska följa

Du som lovat mig frihet.

Kargt, ensamt, öde ligger mitt liv framför mig

och jag ljublar

lyfter över bergen på starka vingar

sjunger vindar till månen

blåser storm över vattnen

och går till ro

Äntligen

återigen

tystnar viljan

slocknar de blinkande neonljusen som lockar och förför

bländar och förblindar

ljuger sin falska bild över världen

Blind vandrar jag nu

gärna

Bara så

kan jag leva

lycklig