stod utanför din dörr, på helspänn
och det tog nästan 57 sekunder innan jag ringde på
där står du i tröjan jag köpte till dej när du fyllde år
du ser ut precis som i mars när jag drog
och du säger välkommen in
jag säger tack
ställer skorna mitt framför dörren som du hatar
och du säger
du luktar rök
det känns som att vi rest tillbaka i tiden

jag tar ett varv i det som en gång var hemma
du har bytt ut möbler, raderat alla spår av mej
och jag sätter mej på en stol
du sitter längst bort i soffan
som för att markera

hur kan två människor som älskat så djupt
känna en sådan bottenlös likgiltighet inför varandra?