Kulan

Vi spelade kula en dag, en liten grundskolegrabb och jag
Han vann och njöt. Så jag banka skiten ur han tills han tjöt.
Det är den nya tidens tann, att banka skiten ur den som vann.
Vart går vi kan man fråga, fråga det du, om du våga.

Salig tv regerar våra liv, med såpor och annat tidsfördriv.
Man sitter framför tvn och har det som liv, vem säger att man gillar detta kiv?
Om Robinsson vi välvillgt språka, men ingen vågar tycka annorlunda, vill inte bråka.
Ytlighetens käftar oss uppslukar, det vi gör är att göda isterbukar.


Livet nu e hårt, förr var det bättre, men på annat sätt svårt.
Då man varann tog om hand, inte lämnade man mormor i ”främmande” land.
Ett band så starkt, en hederssak. Man lämnade ej bort de kära i främmande gemak.
Nu vi är så fulla av penngahysteri, glömmer våra förfäders livsfilosofi.


Vi spelade kula en dag, Sverige och jag.
Ingen vann på vårat spel. Är inte det politikens fel?