I den kalla åns mörka vatten
i vilken lätta vågor sprider sina ringar
reflekteras endast skönhet
från oändlighetens djup.

Här i sagans värld
där slottet står så stolt och stadigt
går det bara att beundra
kullerstensbron som lyses upp
av den evige ljussättaren.

Gatuljusen förtrollar världen
ger oss en chans att förundras
och fundera på
om vi lever i en sagoberättelse
så underbar
så fantastisk
att vi misstar den
att vi tror den vara på riktigt.

Ögonen tåras
insikten om det perfekta
alla färger och former
upplevelsen
av att leva.

Sju stycken rislyktor stiger upp bakom träden
och far bort över taken.
Min blick fastnar på klocktornet
en symbol för tiden
som inom kort vill rasera
vår berättelse.

Men ännu finns sagan
min saga
där bussen
går till Nyponlunden.

(Akvarell av Nils-Erik Nilsson)