Duschen är varm, jag lyfter mitt ansikte mot het ånga och dämpande skrik, vatten rinner ner över mitt huvud, mellan mina bröst, ner på min mage.

Det ekar här inne, "hjälp, "hjälp", "hjälp"...

Dagarna är fyllda av din sperma, min mage gör ont och din lukt ligger kvar på min kind.

Jag längtar till nätterna, men de är alltid värst. Då förvandlas mitt bostadsområde till en främmande ort. Alla ser att jag är annorlunda och vänder mig ryggen. Visst är det konstigt, jag letar efter dig, även om du slog min själ sönder och samman. En obehaglig känsla sprider sig i mina vener. Jag får höra att jag måste gå ut med stranden, just där vid det gula huset kan jag få hjälp.

Vart jag än går växer murar fram, människors blickar är kalla och likgiltiga. En ensam man kommer fram till mig. Han viskar, "Snälla fly, fly, jag är en människa som du, här inne kommer aldrig leenden visas, spring för livet medan du kan".. och jag sprang för livet, andfådd, flådd som ett djur, men jag hittar inte ut, jag hittar inte ut...